Slovenien 2012

Äventyret började med att jag blev upphämtad av lagkompissarna, Kristina, Carolina och Jeanette i Jönköping, och sen bar det av med minibuss ner i Europa mot Slovenien och Velenje.

På färgan mellan Trelleborg och Sassnitz fick vi lite oväntat 2 lyxhytter men som vi bara kunde utnyttja i 3.5 timme, men skön sömn blev det :-).... Nere i Österrike stannande vi i Windischgarten på en suveränt fint hotell med balkong och fantastisk utsikt.

Byn var en mysig liten pittoresk skidort, där vi joggade runt, svalkande oss i hotellets pool. Vi åt middag på balkongen med lite vin och kunde sova ut i sköna sängar. Efter en god frukost och en morgonjogg där vi spanade in sommarrodelbanan, fortsatte vi sedan till Slovenien och Velenje. Det var nu riktigt varmt, runt 30 grader och ingen AC i bilen så svetten rann på oss. När vi kom fram började vi med att svalka oss i sjön som låg bredvid campingplatsen. Helt underbart.

Efter att vi satt upp våra tält och packat upp, kunde vi registrera oss och hämta ut kartor och "roadbook". 9 kartor skulle vi gå igenom och massa logisktik för att få utrustning och mat på rätt ställe. Så kvällen och hela nästa dag gick åt till att få ordning på allt. Värmen håller i sig så och mellan varven blev det dopp i sjön. När det gällde att hitta rätt vägval så var det mycket taktik. Det gällde att samla så mycket poäng som möjligt på kontrollerna och de olika momenten samtidigt fanns det tisdfönster vid speciella ställen som man var tvungen att hålla för att inte förlora de poäng man skrapat ihop. Så det gällde att hitta en rimlig väg vi trodde på vi skulle hinna och markera alternativ om vi var sena och var tvungna att ta enklare väg och skippa vissa kontroller.

På fredag morgon ringde klockan 05.00 för att bli bussade till den pittoreska byn Piran vid medelhavskusten där starten gick. Efter lite gemensam "dans uppvärmning" till publikens förtjusning :-) gick starten kl 10. Det började med en fantastisk fin stadsorientering runt de fina gränderna.

   

Här fick vi dela upp oss 2 och 2 för att ta hälften av kontrollerna var, sen växlade vi till simning med våra medhavda madrasser. Vi skulle hitta kontroller 1-2 m under vattnet, ca 60 m ut från stranden. Detta var alldeles för svårt att få rak kurs ut från stranden och vi insåg rätt snart att det skulle ta alldeles för lång tid att hitta alla, vi avbröt därför denna gren för att komma vidare.

Vi joggade istället utmed stranden till paddlingen. Jag började med att sitta bak på tvåmans kajaken men fick inte i ordning på styrningen så vi växlade konstilation. Detta gick bättre, jag satt fram och Kristina bak. Vi paddlade tillbaka utmed kustlinjen i härligt höga vågor som vi kunde surfa på. Vid en kontroll hämtade vi upp våra ryggsäckar och efter ca 1 mils paddling växlade vi sedan till en kort trekking som gick till våra inlines som var utkörda av arrangören.

Vi körde sedan inlines i svagt uppför i extrem hetta, för att kyla ner oss köpte vi kallt vatten i en kiosk...Njutningen var när vi fick köra genom en lååång sval tunnel och efter ca 7 km kunde vi sedan växla till en kort trekking igen för att ta oss till våra cyklar. Efter byte till cykelskor och en härlig dusch av huvudet i en vattenkran...så bar det av uppför till bergen. En ca 5 mils cykling med rejäla stigningar och ibland 17% lutning. Vi fick fylla på vattenflaskorna hos en snäll, söt gammal gumma som inte kunde någon engelska men med teckenspråk så gick det förstå ändå. Hon kunde till och med delge oss att hon hade någon anknytning till Malmö, antigen att hennes man varit där eller att hon gift sig där. Hon kunde säga Malmö och peka på sitt ringfinger :-)

Vid 20 tiden anlände vi till vår första box för att kunna stoppa i oss lite riktig mat som blev frystorkad pasta, innan vi gav oss ut på 3 mils natttrekkingen.

Fösta kontrollen var uppför ett berg till en topp på 1000 möh, det blev en stigning på 500 m. Sen kom mörkret, så med pannlamporna på navigerade vi nedför på små stigar genom skogen. Navigeringen gick här väldigt bra. När ni nådde tolvslaget blev jag firad med skönsång och dammsugare :-) en födelsedag jag verkligen kommer minnas. Vi gjorde ett lite längre stopp och låg i gräset en stund och studerade stjärnhimlen och samlade lite kraft. Sen blev det full fart för att hinna till nästa växling i tid.

Efter lite energi intag bar det i väg på cykel igen, en ca 5 mils cykling väntade. Nu började ljuset komma tillbaka och det var en fin gryning och vi kämpade på uppför för att plocka några kontroller innan det bar iväg utför till en större ort. Här försökte vi hitta ett ställe för att köpa lite frukost men allt verkade stängt, vi frågar en kille som är ute och fotar tävlande och han erbjuder då frukost hemma hos honom som bor strax intill där vi är. Det blir ett extra stopp på ca 1 timme, men vilken frukost sen:-) Fyllda med energi blir det nu full fart igen mot nästa växling till trekking.

Nu börjar det märkas att vi varit igång ett tag och första riktiga navigeringsmissen kommer. För att slippa gå på en lång, tråkig och trafikerad asfaltsväg kör vi på otydliga stiger genom ett skogsparti. När vi sedan kommer ut på vägen missbedömmer vi vart vi kommit ut och vi går in för tidigt på en väg och letar efter kontrollen, detta tar oss ca 1 timme att reda ut, och vi får nu tidsbrist till firningen som har ett tidsfönster för att få genomföra. Vi måste då tyvärr ta beslutet att skippa detta, och detta svider hos oss alla så vi hänger med huvudena en stund men kämpar på och snart släpper det och vi får tillbaka humöret. Under trekkingen passerar vi grottor som användes under 2a världskriget.

Här fick vi en karta på dessa tunnlar och med pannlamporna på skulle vi hitta kontroller. Riktigt svalt och skönt och ett roligt avbrott från trekkingen.





Efter ytterligare en liten bit trekking kom vi fram till en snirklig flod där vi skulle transportera oss med kanoter 8 km nedströms till nästa kontroll.
I början var det riktigt fint men mot slutet var det mest vass och äckligt vatten så då var det mer att skjuta oss framåt än att paddla.

Efter detta vidare trekking uppför och nedför, uppför och nedför, fötterna värkte och axlarna brände av att bära ryggsäcken, 3.5 mil trekking återstår...

Vi passerade en kall, svalkande bäck som helade lite :-), nu var det bara att härda ut mot kanyonering. Åter igen fick vi be om lite vatten och ett snällt gammalt par gav oss påfyllning och dessutom kaffe, underbart gott även om det var turkiskt kaffe med socker i... Sedan blev det mer uppför och utför och sista biten blev en extra utmaning ner mot kanyonering. Först passerade vi en varning för björnskylt som höjde pulsen på oss sen övergick grusvägen till en smal stig som slingrade sig på en smal bergskant, som stupade rakt ner på sidorna, det var en fantastisk utsikt men det enda man tänkte på var att inte snubbla för då är man körd... Men det gick bra och vi kom ner välbehållna till forsen där vi skulle plocka kontroller. Några kontroller hängde ute över vattnet så vi fick hoppa i för att kunna stämpla men det var bara avsvalkande. Sista biten in till sista växlingen sprang vi på bra, dels för att få upp värmen och dels för att komma fram innan mörkret. Väl framme blev vi bjudna på pasta och köttfärssås :-)

En timmes vila sen på med pannlampor och upp på cykeln, 12 mil cykling hade vi framför oss. Det var skönt att nu få vila fötterna, men nu började den riktiga segheten och tröttheten slå till. Motivationen började tryta och allt kändes segt. Vi gjorde lite missar och vi hade otur att inte se en kontroll fast vi var precis bredvid den och det tog då lite extra tid att reda ut. Ett avbrott i cyklingen fick vi göra i gryningen vid en sjö, där fick åka på "skike" runt sjön. Mellanting mellan rullskidor och inlines men med större hjul som funkar att köra med på grus. Det var rätt svårt att få flyt på skatingen men det var kul att testa.

Sen gjorde vi en rejäl förenkling av cyklingen som återstod och tog en lång transport sträcka runt för att slippa jobbiga stigningar. Vi missade då också många poäng men vi ansåg oss inte klara den jobbigare sträckan för att kunna hinna i mål i tid. Ett intressant fenomen som inträffade nu var att allt jag såg och gjorde kände jag att jag upplevt förut, verkligen en obehaglig känsla eftersom jag inte alls varit här förut. Måste varit brist på sömn...

Nu låg vi på rulle och kämpade mot sömnen i morgonsolen mot mål. Bara en kontroll kvar.

När vi kom dit så skulle vi traversera oss med cykel över en flod till andra sidan där kontrollen fanns. Väl över passade vi på att ta ett morgon dopp och det var uppfriskande.





Nu gick sista milen lättare in till målet! Trötta men nöjda cyklade vi över mållnjen med god marginal.

Vi klarade det!!!!!!!!!!!!!! 50h hade vi hållt på och transporterat oss drygt 35 mil. 23 mil cykling, 9 mil trecking, 2 mil paddling och 1 mil inlines. Och en ”j-vla” massa höjdmeter.

Tack till Kristina, Carolina och Jeanette för jag fick uppleva detta med er!