Thursday, June 13, 2013

Ottawa

Under min tjänsteresa i Ottawa kunde jag ge mig ut på ett långpass på 15 km och kunde då upptäcka lite av stan. Det är absolut bästa sättet att kunna se en stad tycker jag. Ottawa visade sig vara en väldigt fin stad med fint läge vid Ottawa river. Trevliga människor var det också, blev verkligen sugen på att resa runt här i Kanada.

 

 

Friday, June 7, 2013

Stockholm Maraton 2013

Hela våren har Stockholm maraton varit i fokus och det har blivit många pass på asfalt. Tyvärr blev våren lite kort då jag hastigt fick ta bort en melanom på ryggen och mycket oro gick åt till det, men nu är det i alla fall bra. Planen med alla långa pass blev därför lite styckad. Så på startlinjen var jag hemskt osäker hur jag skulle må efter ca 25-30km. Hade ju av många fått höra att det är vid sista milen som maran börjar och de första milen är bara transport...

Så pirrigt var det på startlinjen, var preppad med 4 gel och och en tvättsvamp som blev som min nalle på slutet :-)

Det är häftigt med alla löpare som drar i väg alla mot samma mål. Jag blev impad att det är så många som tar sig an denna sträcka och utmaning. Det var lite trångt i början men det blev ganska snabbt utspritt och det gick bra att hålla sitt tempo. Målet var att ligga på 5 min/km och inte gå på fortare speciellt inte i början. Att springa på Stockholms gator, förbi slottet, utmed Norr Mälarstrand och förbi Stadshuset var mäktigt.

När vi passerat starten igen och ut på andra varvet drog vi ut på gärdet och runt Kaknäs tornet, tillbaka in på Djurgården, nu kom en liten svacka. Det var inte så mycket folk som hejade och det började kännas att man varit ute ett tag. Det var mulet men ganska varmt ca 20, så det var skönt att svalka sig mha svampen jag hade med. Det som höjde min motivation var att vid Grönan skulle familjen stå och heja så jag räknade ner kilometrarna dit. När jag fick se dom och jag klappade deras händer fick jag en rejäl kick och vid Djurgårdsbron kände jag att nu är det ju bara dryga milen kvar. Och nu äntligen började maran, milen alla har pratat om. Jag blev peppad av detta och fick krafter och sprang på bra och sprang till och med om många som började krokna och det gav förstås extra energi. Mina gel tog jag runt 10, 20, 28 och 35 och drack var 5-6 km men på slutet blev det oftare. Det var som en belöning till mig själv och som delmål så det inte skulle kännas så långt och det funkade bra. När det var 5 km kvar gjorde det ont i kroppen, i benen, mest i lår och höfter men det gick att springa på men med kortare löpsteg. Fick också lite ont/trötthet i nacken som jag inte känt förut. Var skönast att hålla huvudet lite nedåt, som syns på några bilder när jag var nära stadion. Tyckte också värmen var jobbigare de sista kilometrarna, längtade efter att få andas kallluft. Blötte min svamp i vatten vid varje vätska på slutet och försökte kyla ner huvudet och ansiktet, det var skönt, därav blev det som en nalle :-)

Väl inne på stadion njöt jag verkligen, och spurtade lite in i mål med tårar i ögonen. Så mäktigt var det att ha klarat maran och springa in på stadion och dessutom kunnat hålla så jämnt tempo. I stort sett 5min/km hela tiden och slutade på 3.31.25. Fick en 199 placering bland 3913 damer som tog sig i mål och 21a i klassen K45. Kände mig verkligen helnöjd. Kanske kan jag klara under 3.30 nästa mara :-).